Respect vs. sweet.

Det är några ord jag hör dag ut och dag in. Har ordet "SWEET" blivit mode att säga eller?
Men jag skrattar lite varje gång jag hör det, för jag får direkt i huvudet
- "Dude, what does mine say?"
- "SWEET! What does mine say?"
- "DUDE! What does mine say?"

och så fortsätter det... Men det är rätt roligt. Det är ifrån en film som jag för tillfället inte kommer ihåg namnet på.

By the way, jag har vart i Oslo några dagar, samt Tönsberg. Min gamla hemort. Saknade faktiskt Tönsberg fylke, norges eldste fylke. Min bror ska söka jobb, i början var det tänkt i Oslo, så jag ringde en kompis där som vi kunde bo hos. Dagen efter ankomst då vi skulle ut på jobbsökande säger bror, "ähh, vi drar till Tönsberg". Vadå bara drar? Det är 10 mil till, men ja gär inte omöjlig. Efter en suck så var det okej, jag körde. Jo jag körde, ni hörde rätt. Herre gud min skapare vilken stad att köra i. Det norge (Oslo centrum) har glömt är att sätta gatunamn/skyltar på väggar, stolpar.. Så tyvärr är det rätt svårt att veta på vilken gata man befinner sig. Men det gick ändå, i fuckin´ nailed it! Inte en skråma på bilen.

Frågade om lillebror ville köra från Tönsberg, då åker man genom Oslo, fast på motorvägen. Han funderade ett tag, sen säger han att det nog skulle gå åt helvete om han skulle köra och så fick jag tillbaka nyckeln.
Undrar hur många mil jag kört sedan söndag till tisdag natt..?! 62 mil till Oslo, lillebror körde till Mora (dalarna, ca 2 timmar). Jag körde resterande. 10 mil * 4=40 mil tönsberg-oslo, oslo-tönsberg. Tönsberg till torsby.. Sen sov jag, oj vad jag sov då lilleborr körde. Vaknade nån gång då jag kände hur däcken släppte i nån kurva, sen sov jag igen.