tisdag 4 maj 2010

Mot alla odds.

Överväga säkerhetsväst ändå? När jag är ute med hästarna alltså. Insåg för någon dag sedan att jag inte är odödlig eller unbreakable. Red på den söta hästen jag har "fått" på ridskolan, och vipps så blev det någon konstig grej i vår kommunikation, hon försöker vara till lags, förstår inte mitt kommando, är stressad, jag kanske var otydlig i vad jag ville.. Hur som helst så stegrar hon, rätt upp..

Fattade först när vi stod rätt upp hur högt upp hon rest sig, hon brukar lätta på frambenen, men det är inte mer än en halv meter till en meter upp.
En sväng där höll jag på att åka kana bakvägen av hästen, men troligtvis lite tack vare manövern som vi utförde så var hon inne i en "sväng", vi skulle göra en "Rollback". Vi blev stående rätt upp en liten stund och tack vare tyngdlagen kom vi ned på alla fyra igen. Även hästen verkade rätt chockad efter det, hon blev som en gammelhäst.  Men jag var rätt sur så jag körde slut henne med galopp åt båda hållen, stora och små volter, ökningar och kortningar. Detta var förresten i söndags (kanske tur att ajg var bakfull så reaktionerna var rätt sega). Igår tränades det horsemanship, försöker lära känna hästen som är ganska speciell, har svårt att vara själv och vill helst bara sitta i knät på en. Idag har hon löshoppats och imorgon ska jag antingen ta en uteritt på henne eller träna på banan. Sen ska jag rida min egna "gammelhäst".

Annars lullar allt på finfint. Inget roligt hittills som jag vill dela med mig av.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna ett avtryck.